Status: förvirrigt stressad
Det är liiite för mycket just nu. Tycker inte om den där sekunden (som fär mig var igår morse) när man inser att man har väldigt mycket man måste/vill hinna göra på bara två-tre dagar. Det är som att hjärtat slår en liten volt och man glömmder bort hur man ska göra för att andas den där enda sekunden; drar ett hastigt andetag, tar sig för hjärtat och känner hur färgen försvinner från kinderna. Paniken. Stressen.
Nu har jag gjort det värre för mig. Hade tänkt passa på att springa upp till skolan ikväll och betala räkningen, men istället klickar jag på min lilla antivirusikon och får se att det går ut om en dag ... Så jag rusar upp på skolan, fixar nytt virusprogram och inser sedan att jag glömt min lilla internetbanksdosa hemma ... så jag passar på att skriva lite här. Får betala räkningen imorgonbitti innan lektionen börjar.
God mat med klassen imorgon! Förhoppningsvis en trevlig stund mitt i allt detta stressande.
I övrigt så har mitt liv blivit lite mer förvirrande, men det är nog bara vårens fel. Eller sommaren. För sommaren är ju här nu. Visst är den det, sommaren? Jag tyckte jag såg den idag när jag stod vid brevlådan. Sommaren.
