... and the curtain falls inide of Dream Theater
I natt drömde jag att jag tappade alla mina tänder!
De bara föll ut! och de var många fler och mycket mindre än vad de är i verkligheten. Mycket blod var det också, kunde verkligen känna hur jag spottade ut alla tänder och allt blod i händerna för att kunna prata och ropa på hjälp.
Och hela drömmen började med att vi skulle upp i rymden och skapa "coke from Mars" (coca cola, that is)
Väääldigt skum dröm nu när jag tänker på det... kändes inte alls skum när jag var mitt i den dock. Den kändes bara obehaglig, eftersom jag svävade mer eller mindre i livsfara hela tiden.
Vågar inte berätta alla groteska, bisarra och äckliga delar av mig dröm, så jag säger bara så här; det visade sig att coca cola från Mars inte var särskilt bra för tänderna.
Innan drömmen var min helg ganska bra. Väldigt lugn. Har varit ute och sprungit varje morgon :) duktiga mig! (eller... springa och springa xD jag kan typ inte springa, men aktiviteten jag utför kallas springa i min värld iaf :p i andras kanske det är mer jogging... men det är ett så fult ord >_<)
Sen har jag återupptäckt Harry Potters magiska värld :D länge sedan jag hade tid och ork att fortsätta min läsning, men nu har jag kommit en bra bit längre än mitten på sista boken^^ lite tråkit att det är just sista... men men
Jag tror att drömmen påverkade min dag oroväckande mycket... Kände mig nära slutet av mitt liv hela dagen! Usch, jag har inte precis varit lugn, sansad och lycklig idag...
Tack och lov fick det en vändning när, kring fem tiden, en vän knackade på min dörr. Det blev en liten utflyckt i det blåsiga vädret med muffins och lakrits te. Mums! Fast lite kallt var det ju...
Så nu mår jag lite bättre. Oron ligger kvar under huden men jag tror inte längre att jag ska dö en brutal död, ine idag, och allra minst i yttre rymden... jag insåg att det förmodligen inte kommer att hända just idag... eller någonsin för min del xD
Jag och mina lätt oroliga nerver ska snart skriva och skicka in lite läxor som ska "redovisas"/läsas upp/gå igenom/ bedömmas/kommenteras på tisdag. Har inte gjort alla, men jag tror inte det gör så mycket... med tanke på att min hjärna drabbades av enorm inspiration tack vare en av uppgifterna xD (det blev ganska många fler sidor än planerat :p)
(Mamma ringde precis... söt hon är :3 Jag saknar henne.
Jag saknar Tess också (mer än jag trodde jag någonsin skulle kunna sakna en egocentrisk liten reptil xD)
Jag saknar andra människor med...
Jag saknar alla! (okej, kanske inte bokstavligt... men alla jag tycker om iaf) xD)
Nu ska jag sluta se mig över axeln var femte minut och få någonting gjort!
Hejs
Just ja!
Från och med idag har jag bara nitton dagar kvar som nittonåring! xD
Tyckte det var lite skojsigt :p
De bara föll ut! och de var många fler och mycket mindre än vad de är i verkligheten. Mycket blod var det också, kunde verkligen känna hur jag spottade ut alla tänder och allt blod i händerna för att kunna prata och ropa på hjälp.
Och hela drömmen började med att vi skulle upp i rymden och skapa "coke from Mars" (coca cola, that is)
Väääldigt skum dröm nu när jag tänker på det... kändes inte alls skum när jag var mitt i den dock. Den kändes bara obehaglig, eftersom jag svävade mer eller mindre i livsfara hela tiden.
Vågar inte berätta alla groteska, bisarra och äckliga delar av mig dröm, så jag säger bara så här; det visade sig att coca cola från Mars inte var särskilt bra för tänderna.
Innan drömmen var min helg ganska bra. Väldigt lugn. Har varit ute och sprungit varje morgon :) duktiga mig! (eller... springa och springa xD jag kan typ inte springa, men aktiviteten jag utför kallas springa i min värld iaf :p i andras kanske det är mer jogging... men det är ett så fult ord >_<)
Sen har jag återupptäckt Harry Potters magiska värld :D länge sedan jag hade tid och ork att fortsätta min läsning, men nu har jag kommit en bra bit längre än mitten på sista boken^^ lite tråkit att det är just sista... men men
Jag tror att drömmen påverkade min dag oroväckande mycket... Kände mig nära slutet av mitt liv hela dagen! Usch, jag har inte precis varit lugn, sansad och lycklig idag...
Tack och lov fick det en vändning när, kring fem tiden, en vän knackade på min dörr. Det blev en liten utflyckt i det blåsiga vädret med muffins och lakrits te. Mums! Fast lite kallt var det ju...
Så nu mår jag lite bättre. Oron ligger kvar under huden men jag tror inte längre att jag ska dö en brutal död, ine idag, och allra minst i yttre rymden... jag insåg att det förmodligen inte kommer att hända just idag... eller någonsin för min del xD
Jag och mina lätt oroliga nerver ska snart skriva och skicka in lite läxor som ska "redovisas"/läsas upp/gå igenom/ bedömmas/kommenteras på tisdag. Har inte gjort alla, men jag tror inte det gör så mycket... med tanke på att min hjärna drabbades av enorm inspiration tack vare en av uppgifterna xD (det blev ganska många fler sidor än planerat :p)
(Mamma ringde precis... söt hon är :3 Jag saknar henne.
Jag saknar Tess också (mer än jag trodde jag någonsin skulle kunna sakna en egocentrisk liten reptil xD)
Jag saknar andra människor med...
Jag saknar alla! (okej, kanske inte bokstavligt... men alla jag tycker om iaf) xD)
Nu ska jag sluta se mig över axeln var femte minut och få någonting gjort!
Hejs
Just ja!
Från och med idag har jag bara nitton dagar kvar som nittonåring! xD
Tyckte det var lite skojsigt :p
Kommentarer
Trackback
