ozziepozzie

Jag pratar som häxan från "Tolkarlen från Oz" med aningen sänkt volym.
Jag har ett pipade ljud som följer mig överallt.
Jag känner inte min näsa.
Det känns som om jag borstat halsen med stålull.
Och mitt huvud känns som om det är hårt inlindat i bubbelplast.

I morse mådde jag prima, med lite hes röst.

Och nu har förkylningen attakerat mig med all sin kraft.

Jag brukar inte bli förkyld så här på en gång, det brukar mest smyga sig på och dröja kvar så länge som det bara går.
Hoppas bara att den som är hos mig nu försvinner lika snabbt som den kom.

Funderar på att skylla på ylvas familj xD de var alla förkylda.
Men så var ju jag i så fall en uppebar idiot som gick dit.
Eller så kan det vara för de mornar och kvällar som  jag sprungit ut i pyjamasbyxor med en kissnödig valp.
Det är ju ändå vinter, och jag måste börja inse att jag faktiskt är mänsklig, jag har varit förkylningsfri vad jag skulle tro är kring åtta månader så det var väl dömt att hända ungefär nu.
Mitt imunförsvar har kämpat tappert!

Nu ska jag försöka tillfriskna och låta bli att tänka på det faktum att jag bli mer kelsjuk än vanligt när jag är förkyld och inte borde röra någon xD

Det kanske var A Walk To Remember som jag såg igår, det kanske var då mitt imunförsvar gav upp XD
det var en bra film, bortsett från vissa saker som jag störde mig på (jag hittar alltid nått xD) så var det helt klart rörande.

Good night,
sleep tight,
and dream of bedbugs tonight.